Fastighetsskatt och fastighetsavgift – när betalar du vad?

Vad är skillnaden mellan fastighetsskatt och fastighetsavgift?

Sedan den 1 januari 2008 är det kommunal fastighetsavgift som gäller för bostäder i stället för statlig fastighetsskatt. Alla bostäder i hyreshus, ägarlägenheter och småhus har en kommunal fastighetsavgift. Statlig fastighetsskatt är en skatt som ägare till skattepliktiga fastigheter som inte innehåller färdigbyggda bostäder ska betala.

Kommunal fastighetsavgift

Fastighetsavgift ska betalas för bostäder i fastigheter som vid fastighetstaxeringen betecknas som följande typer av enheter:

• småhus (radhus, villa, fritidshus)
• lantbruk med bostadsbyggnad och tomtmark, jordbruksfastighet
• ägarlägenhet
• hyreshus

Avgiften skiljer sig åt beroende på boendeform men oavsett så begränsas den uppåt av ett takbelopp. På Skatteverkets hemsida hittar du de specifika beloppen och hur du räknar ut dem.

Statlig fastighetsskatt

Fastighetsskatt ska betalas för fastigheter som inte innehåller bostäder, och som vid fastighetstaxeringen betecknas som följande typer av enheter:

• småhus (tomt där bebyggelse är planerat)
• lantbruk med obebyggd tomtmark, jordbruksfastighet
• ägarlägenhet
• hyreshus
• industrifastighet
• elproduktion

Fastighetsskatt bostadsrätt, fritidshus och lokaler

Bor du i en bostadsrätt är det bostadsrättsföreningen som betalar den kommunala fastighetsavgiften eller den statliga fastighetsskatten. Däremot räknas en ägarlägenhet som en egen fastighet och du som äger en sådan betalar den kommunala fastighetsavgiften själv. 

Fritidshus räknas in under kategorin småhus och det betyder att du betalar en kommunal fastighetsavgift. Du betalar 0,75 procent av taxeringsvärdet upp till takbeloppet. För inkomståret 2020 är det till exempel 8 349 kronor för småhus.

Äger du en tomt som är avsedd att bebyggas med småhus räknas det också som en småhusfastighet, men då betalar du bara 1 procent av taxeringsvärdet i skatt fram till att huset står helt färdigt, det vill säga fastighetsskatt. 

Om du äger ett hyreshus betalar du statlig fastighetsskatt för till exempel lokaler och obebyggd tomtmark, men för bostäderna i ett hyreshus betalar du kommunal fastighetsavgift. Så om du är den som hyr en lokal eller bostad är det ägaren till byggnaden som betalar fastighetsskatten respektive fastighetsavgiften.

Fastighetsavgift för nyproduktion

Äger du ett precis färdigställt hus ska du skicka in en fastighetsdeklaration till Skatteverket. De fastställer därefter husets värdeår, sannolikt blir det samma år som huset står färdigt. En fastighets värdeår ska motsvara en byggnads "tänkta" ålder. Om du gör en större ombyggnation av ditt äldre hus är det därför inte omöjligt att ditt hus får ett nytt värdeår. Åren efter värdeåret blir du helt befriad eller får en reducerad fastighetsavgift, i många fall så länge som i 10 år. Ett exempel, du slipper fastighetsavgift de första fem åren och därefter betalar du halva avgiften de kommande fem åren. Läs mer om vad som gäller för just dig på Skatteverkets hemsida.

Fastighetsskatt vid försäljning – ägaren betalar

Vid ett ägarbyte är det personen som stod som lagfaren ägare vid årets ingång som är skyldig att betala fastighetsskatten eller fastighetsavgiften till Skatteverket. I normala fall fördelas kostnaden mellan köpare och säljare så att köparen betalar den del av fastighetsskatten eller fastighetsavgiften som löper från och med tillträdesdagen. Avräkning brukar göras i likvidavräkningen.

Om en fastighet har flera ägare fördelas kostnaden dem emellan.

Hur och när betalar du fastighetsskatt och fastighetsavgift?

I din inkomstdeklaration är underlaget för fastighetsskatten och fastighetsavgiften förifyllt av Skatteverket. Om du stod som ägare den 1 januari 2019 kommer kostnaden i din inkomstdeklaration 2020. Beloppet redovisas i ditt Besked – Beslut om årlig beskattning. Du betalar skatten/avgiften antingen i förväg genom din preliminära skatt eller i efterhand genom betalning av ett underskott på ditt skattekonto.