Hoppa till innehåll
Berättelser om livet i förändring

Människor emellan

 
I över 85 år har människor anförtrott oss sina hem och historier. Vilket för oss är ett tydligt bevis på att vi är mer än bara mäklare. Att vi ser bortom objekt och prospekt. Att vi ser människan, i varje möte.

Nu vill vi ge plats åt några av de miljontals berättelser som vi har fått ta del av genom åren och låta människors egna historier stå i centrum. Historier om livets alla vändningar och anledningar till att flytta. För där finns vi, mellan det som varit och framtiden. Människor emellan.

 

Berätta din historia

Oavsett hur ditt liv ser ut, varför du drömmer om ett nytt hem eller behöver lämna en bostad bakom dig så finns vi här genom hela din bostadsaffär. Berätta din historia för oss. 

Längtan efter Svenssonlivet

Ibbe, 38

”Jag var den eviga gudfadern, lekfarbrorn och allas bestman. Alltid placerad vid singelbordet – fast det enda jag drömde om var vällingfläckar och att få natta någon annan än mig själv. Till slut hittade jag någon som hade allt. Villa, vovve och varannan-vecka-liv. I dealen ingick också två ex, tre bonusar och en alldeles egen på väg. Det är inte alltid lätt, men nästan alltid helt rätt.” 

Tåget till Solgläntan

Mirka, 56

”Jag älskar min bror. Men att dela badrum med honom – vill jag aldrig mer göra. Så när vi ärvde Solgläntan fick han köpa ut mig. Jag funderade på en egen sommarstuga, men så kom jag på att jag är både är ohändig och lat. Så istället har jag signat upp mig på nyproduktion. Och skulle jag bli sugen på Vändtia och dålig uppkoppling så kan jag alltid ta tåget och hälsa på.” 

Tog chansen och budade

Indra, 32

”Jag visste att det inte skulle hålla när jag hittade ett ihopvikt lägenhetsprospekt i hans jackficka. Jag kände mig galet lurad. Sen tog ilskan över och jag bestämde mig för att lägga ett bud. Den var dåligt planerad och ganska nedgången. Precis som han. Två dagar senare fick jag beskedet att jag vunnit budgivningen. Och nu bor jag här och trivs så sjukt bra.” 

Ett liv i Spanien

Örjan,69

”Jag gjorde en brasa av vinterkläder och längdskidor och sålde villan. Dagen efter tog jag flyget till Spanien. Jag hade planerat för ett bekvämt liv med sol, sangria och SHL.  Men riktigt så blev det inte. För i Fuengirola träffade jag El Macho, en blandning av tax, terrier och räv. Han ville lämna livet på gatan. Och drömde, precis som jag, om att börja om på en ny plats. Så nu finns ingen tid att kolla på Färjestad. El Macho är inte så intresserad av hockey, han är ju spanjor. Så istället blir det promenader, siestor i skuggan och då och då ett dopp i poolen. ”  

Hitta hem på nytt

John, 27

"Allt jag älskade fanns inom sju mil. Familjen, stugan, barndomsvännerna och naturen. Men för att få jobba med det jag ville blev jag tvungen att flytta nittio mil. Jag grät i en månad. Nu gör jag sånt som jag aldrig skulle erkänna för mina gamla polare. Äter dumplings och har varit på spa. Jag har upptäckt fler saker att älska, både hemma-hemma och hemma-i-stan."

Rätt in i Familjen AB

Lisa, 41

"Jag hade drömt om familj så länge. Mina vänner hade både hunnit bli trebarnsmammor, skilt sig och träffat nya, innan jag hittade rätt. Rätt in i radhusliv och Familjen AB. En modern sådan med påskfirande ihop med en äggallergisk exfru, tre bonusar och en alldeles egen på väg. Det är ju inte som i mina drömmar direkt, men jag föredrar verkligheten – alla dagar i veckan!"

Jag köpte ett marsvin

James, 32

"Jag var för feg för att göra slut. Länge jag gick runt och bara hoppades på att hon skulle dumpa mig. Jag lämnade skåpluckorna öppna i köket, glömde köpa sojamjölk och tvättade hennes Islandströja med strumpor. På 90 grader. Men inget funkade…. Tyvärr. Så jag köpte ett marsvin. Hon var pälsdjursallergier. Nu har jag äntligen flyttat ut och köpt mig något eget. Livet leker!" 

Flyttade till landet

Birgitta, 72

"Jag var bara 23 år när flyttade till Grevgatan. Min våning var förtjusande liksom min make och vårt umgänge – så det fanns ingenting att sakna. Tills jag blev ensam. För första gången på fyrtiosju år började jag tänka på Dalskog. Och när jag fick det årliga julkortet från Margareta kände jag plötsligt en stark hemlängtan. Så jag åkte och besökte henne. Och sen blev jag kvar. Pengarna jag fick för våningen hade räckt till ett slott här. Men det fanns inga i närheten så det fick bli ett torp vid Abborrtjärnet i stället. Och i år firar jag och Margareta julen här."

Sabbade festen

Amina, 33

”Mitt motto var work hard, play hard. Och mitt hem en enda stor walk-in closet. En plats att byta om på mellan resor, jobb och middagar. Men så plötsligt fick jag inte igen favvobyxorna. Först försökte jag intala mig att de krympt i tvätten. Eller att det bara blivit för mycket brynt smör och syrad grädde på sistone. Att metabolismen slöat till sig lite. Men så var det ju inte. För sju månader senare kom en liten knubbis och sabbade festen totalt. Asså, vilken tur ändå!” 

Saker att laga

Pär, 53

"Jag kände honom knappt. Trots att han var min pappa. Men att sälja hans hem och ta hand om allt han lämnat efter sig blev som att lägga pussel över hans liv. Det fick mig att förstå vem han egentligen varit. I hallen hittade jag tre kartonger med texten ”Saker att laga”. Spruckna krukor, en trasig tejphållare, gammal elektronik och kläder med hål i. De lådorna var det enda jag behöll. Nu ägnar jag kvällarna åt att sy, limma och leta nya delar till en 34 år gammal freestyle."