Hoppa till innehåll

Vår tids 'en kopp socker'

 
Personer i vårt närområde kan vara en källa till trygghet, även i små gester som att heja i trappuppgången eller vattna grannens blommor på semestern. Vår undersökning visar att kontakten med grannskapet har flyttat online och vi springer om varandra trots att vi vill umgås närmre. Hur vill vi umgås i framtiden med våra grannar?

Goda relationer, med potential att bli bättre

Hur står det egentligen till med grannsämjan idag? Hälften av svenskarna anser sig ha en god relation till personer i sitt närområde idag. Goda nyheter är dock att desto fler, 7 av 10, vill ha en god relation framåt. Det är faktiskt marginellt fler än som önskar ha en god relation med sina kollegor framåt. Särskilt i tider av hybrida arbetssätt, så kanske framtidens AW tas med grannarna framför kollegorna? 

 
49%

Har en bra relation med sina grannar idag. 

67%

Vill ha en bättre relation till sina grannar.

Stapeldiagram från rapporten

Gemensamma nämnare hos äldre, kvinnor och villaägare

 

De med störst vilja att utveckla relationer med personer i sitt närområde är framförallt äldre åldersgrupper, i synnerhet kvinnor, och även villaägare. Överlag ses liknande tendenser hos de som äger sin bostad, samt de som bott i sin bostad under längre tid, vilket kan tolkas som att de är beredda att investera mer tid och energi för att trivas. Familjer med barn finner också en naturlig kontakt till varandra i att barnen i området leker tillsammans.

Möjligtvis sänks tröskeln för att stärka gemenskap ytterligare när vi kommer bort från vardagens måsten. De som har fritidsbostad upplever nämligen att relationen till personer i närområdet vid fritidsbostaden är bättre i jämförelse med permanentbostaden. Detta ger en fingervisning kring att goda relationer grannar emellan kan vara en särskilt viktig beslutsfaktor vid köp av fritidsbostad. 

Cirkeldiagram från rapporten

Unga storstadsbor känner sig ensammast – men tar inte kontakt


Vänder vi på frågan ser vi att 1 av 4 inte är intresserade av att ha en relation med personer i sitt närområde. Hinder i vägen upplevs vara brist på tid eller en upplevd känsla av att inte ha något gemensamt. Zoomar vi in på de som är minst benägna till att närma sig sitt närområde hittar vi unga storstadsbor. Intressant nog visar vår undersökning att det är just unga storstadsbor som känner sig mest ensamma, men i lägst utsträckning vill ha en relation med personer i sitt närområde. Att initera kontakt med någon i liknande sits runt hörnet verkar inte ses som 
en lösning.

 
25%

Är inte intresserade av att ha en relation med sina grannar.

Vi springer om varandra, trots att vi vill umgås närmre

Hur kommer vi i kontakt med personer i vårt närområde? Vår undersökning visar att de flesta springer om sina grannar: i trappuppgången, på gården eller i bostadsområdet. Sett till den digitala sfären nämns sociala medier som en vanligt förekommande kontaktpunkt. Det syns även i framväxten av ”Cyberhoods” – virtuella communities på sociala medier eller diskussionsforum. En tolkning är att det tidigare fysiska grannskapet delvis har flyttat online. Vi ser det i allt från sociala medieforum för grannskap som ”Vi som bor i...” till olika appar som syftar till att knyta närmare relationer i bostadsområdet.

Sammanhang sökes för att aktivera grannskapet

 

Över hälften tycker det är viktigt att det finns platser och tillfällen som underlättar möten med andra i området. Samtidigt upplever en fjärdedel att det inte finns några kontaktpunkter för att utveckla en relation. Vi vill alltså skapa bättre relationer, men saknar sammanhang som för oss samman. 

 
52%

Tycker det är viktigt att det finns platser och tillfällen som underlättar möten med andra i området. 

26%

Upplever att det inte finns några kontaktpunkter för att utveckla en relation.

Hur vill vi umgås med våra grannar om vi fick välja?

I vår undersökning är det framförallt sociala skäl som dyker upp. Närmare hälften svarar att de kan tänka sig en social aktivitet som t.ex. en grillkväll eller fika. 4 av 10 kan tänka sig att dela eller låna saker av varandra.

Siffror från rapporten

Från delningsekonomi till delningssamhälle?

Andra ser snarare ett praktiskt utbyte än ett socialt för att kunna avlasta vardagen eller förbättra bostadsområdet tillsammans. Det kan handla om att måla eller rensa ogräs eller bidra till områdets trygghet i form av nattvandringar. Det mest attraktiva alternativet verkar dock vara att dela eller låna saker av varandra. Kanske kommer den sociala aspekten av att dela produkter och tjänster uppvärderas i förhållande till andra skäl som att det är effektivt, ekonomiskt eller hållbart? Kanske blir skruvdragaren som delas även starten på en fin konversation eller vänskap?

Gemenskap mellan grannar skapar trygghet

Summerat så kan skälen till interaktion med människor i vårt närområde vara av både social eller praktisk karaktär, men vinsten blir oavsett en stärkt känsla av gemenskap och trygghet. Att det finns en gemenskap i vårt närområde betyder mer för vårt boendeliv än vad vi kanske trott.