Hoppa till innehåll
Vi anpassar just nu arbetssätt och kundmöten för att värna om våra kunder och medarbetare. Läs mer här.
Sverige
Guide

Bostadspriser – vad påverkar deras utveckling?

Intresset för bostäder, inredning och framförallt bostadspriser är alltid ett hett samtalsämne, oavsett om du befinner dig i fikarummet, på en släktmiddag eller i sociala medier. Om inte frågan ”när sjunker bostadspriserna?" diskuteras, är det istället ”hur mycket har bostadspriserna ökat?". Men eftersom det är många saker som påverkar bostadspriserna är det svårt att ge en exakt prognos. Istället kan du lära dig mer om de faktorer som påverkar bostadsprisernas utveckling, titta på vår graf över bostadspriser i landet och följa med i rapporteringen kring mäklarstatistik.

Historik och statistik över bostadsprisernas utveckling

I början av 2020, i och med att coronapandemin slog till, gick bostadspriserna ner något. Men efter det har priserna stigit och är återigen uppe på samma nivå som tidigare.

I mer långtgående sammanställningar kan man se att från 1997 till 2017 ökade villapriserna i Sverige med 249 procent, och priset på bostadsrätter med 579 procent. Ett extremt exempel är att bopriset i Stockholms innerstad ökade från 45 000 kronor per kvadratmeter 2006 till lite mer än det dubbla 2017. Efter 2017 har vi dock kunnat se tendenser som visar på att kurvan för prisökningar både i Stockholm och i resten av Sverige är flackare.

Sammantaget kan man säga att bopriserna under vissa perioder har stora toppar eller dalar, men att de ur ett långsiktigt perspektiv är stabila och bara ökar svagt. Detta stöds av Herengracht-indexet, ett 350 år långt register över fastighetsaffärer längs kanalen Herengracht i Amsterdam.

Bostadspriser i Stockholm, Göteborg, Malmö och i Sverige 2020/2021

Se aktuell statistik och utveckling av bostadspriserna i grafen. Dessutom kan du följa prisutvecklingen och läsa expertutlåtanden kring mäklarstatistik på vår Facebooksida och i våra pressmeddelanden.

 

Faktorer som påverkar bostadspriserna

Precis som med varor och tjänster är det sambandet mellan utbud och efterfrågan som påverkar bostadspriserna. Sambandet i sin tur påverkas också av olika saker. Här är några av de faktorer som har inverkan på utbud och efterfrågan, och därmed bopriserna.

Inkomster

Hur mycket vi tjänar påverkar förstås hur mycket vi kan lägga på vårt boende. När inkomsterna har ökat har vi ställt högre krav på hur vi bor, och därför velat bo större och varit beredda att betala mer för samma bostad. Och tvärtom när inkomsterna stått stilla.

Realräntan

Något som har stor inverkan på bostadspriserna är realräntan. Realräntan är din nominella ränta minus inflationen. Om det där var för krångligt tar vi det från början. Om du tar ett lån för att köpa en bostad betalar du banken en kostnad för lånet, en bolåneränta – det vill säga en nominell ränta. Den nominella räntan är dock inte ett korrekt mått på hur mycket du betalar på ditt lån, eftersom den inte tar hänsyn till inflationen (att pengarna minskar i värde). För när inflationen stiger minskar normalt sett din köpkraft, det vill säga hur mycket varor och tjänster du kan köpa för dina pengar. Så för att få fram det du faktiskt betalar på lånet använder man realränta – din nominella ränta minus den förlorade köpkraften (på grund av inflationen). Och om din realränta sjunker får du mer pengar att röra dig med, vilket påverkar bostadspriserna.

Boendekostnader

När våra boendekostnader förändras på grund av skatter eller andra beslut kan det bli mer eller mindre lönsamt att äga, sälja och byta bostäder, vilket i sin tur påverkar bostadspriserna. När exempelvis förmögenhetsskatten avskaffades eller skatt på uppskov infördes blev det mer lönsamt att äga en bostad än att sälja eller byta. Ett annat exempel som drev upp priserna är ROT-avdraget, som gjort att underhållet av bostaden kostar mindre.

Bostadsbyggandet

När många vill bo i storstadsregionerna kring Stockholm, Göteborg och Malmö, men takten på bostadsbyggandet är för långsam får vi en bostadsbrist. Och bostadsbristen är ett klassiskt exempel på tillgång och efterfrågan – eftersom det finns för få bostäder stiger priset på dem. I en del mindre kommuner blir situationen istället den omvända – fler bostäder än människor som vill bo där gör att bostadspriserna sjunker.

Regler för bolån

För att kunna köpa en bostad behöver de flesta låna pengar. Och reglerna som är kopplade till bostadslån påverkar också hur priserna på bostäder utvecklas. Ju enklare det är att låna, desto mer lånas det.

Förväntningar

Bostadspriserna påverkas också av psykologiska faktorer. I tider när priserna går uppåt rycks många bostadsköpare med och antar att priserna kommer att stiga lika mycket över tid. Förväntningarna på bostadens framtida värde gör att köparna blir beredda att betala mycket mer. Samtidigt vill de som säljer få mer betalt för sina bostäder. Med stigande priser kommer möjligheten att ta fler eller större lån, och när lånen konsumeras drivs priserna på ytterligare.

Vill du veta ännu mer om de påverkande faktorerna?

I LOs rapport "Stora skulder och höga bostadspriser. Fem reformförslag." kan du läsa mer ingående om de faktorer som påverkar bostadspriserna.

Hur ser prognosen ut för bostadspriserna?

Det är många som spekulerar om framtidens bostadsmarknad och frågar sig om bostadspriserna kommer att sjunka eller stiga. Tyvärr är det svårt att svara på, framförallt på grund av alla påverkande faktorer som du just läst om. Men i det långa loppet kommer priserna alltid att anpassa sig till den långsiktiga balansen.

För att kunna göra en prognos måste bostadspriserna sättas i ett större, makroekonomiskt sammanhang, där vi tittar på faktorer som reporäntan, BNP, sysselsättning och arbetslöshet.

Reporäntan

Reporäntan regleras av Sveriges Riksbank och brukar också kallas styrräntan, eftersom den styr olika marknadsräntor. Till viss del styr den bolåneräntan (även om sambandet är omdiskuterat), vilket påverkar bostadspriserna.

BNP-tillväxt, sysselsättning och arbetslöshet

BNP-tillväxten, det vill säga hur värdet av Sveriges produktion av varor och tjänster förändras under ett år, påverkar aktiviteten på arbetsmarknaden. I högkonjunktur har fler personer sysselsättning, och i lågkonjunktur ökar istället arbetslösheten. Sysselsättningen spelar stor roll för den ekonomiska utvecklingen i ett land. Ju fler som har jobb, desto fler kan lägga en del av sin inkomst på bostadsköp och bostadslån.

Så håll koll på reporäntan, BNP-tillväxten, sysselsättningen och de tidigare nämnda faktorerna, så har du en större chans att förutspå framtidens bostadspriser.