Från grannar till gemenskap
Vi talar ofta om bostaden som något som börjar vid ytterdörren. Men hemmet sträcker sig längre än så. Det omfattar också människorna vi möter i trapphuset, nickningen på gården och känslan av att känna igen ansikten i kvarteret. Årets undersökning visar att relationerna i närområdet spelar en allt större roll för hur människor upplever sitt boende. Grannskapet handlar inte längre bara om vilka som råkar bo intill, det har blivit en viktig del av känslan av hemma.
Utvecklingen har varit tydlig under flera år. Redan 2024 uppgav nästan 7 av 10 att det är en trygghetsfaktor att känna personer i sitt närområde. Årets resultat visar att utvecklingen håller i sig. Nästan 7 av 10 ser fortfarande grannrelationer som en viktig trygghetsfaktor, drygt 6 av 10 menar att de kan minska ensamhet och nästan 6 av 10 upplever att de stärker känslan av tillhörighet. Det handlar om den trygghet som skapas i vardagen – att veta att någon ser om tidningen ligger kvar utanför dörren eller kan hjälpa till när det behövs. Små handlingar som tillsammans gör grannskapet till en del av hemmet.
Grannrelationer skapar dessutom trygghet långt utanför den egna vardagen. Nästan 7 av 10 tycker att det är viktigt att äldre personer i deras närhet har en bra relation till sina grannar och drygt 5 av 10 känner sig mindre oroliga när en närstående har människor omkring sig som bryr sig.
Grannar som trygghet
Vill ha en närmare eller bättre relation med sina grannar
Önskar större grannsamverkan i sitt bostadsområde
Under 30 år vill ha bättre grannrelationer
Livsfasen formar grannskapet
Skillnaderna handlar ofta om hur länge människor hunnit rota sig på en plats. Där äldre hunnit rota sig söker många yngre fortfarande sin plats i grannskapet. 6 av 10 personer under 30 år vill ha en bättre relation till sina grannar och över hälften önskar större grannsamverkan. Samtidigt beskriver drygt 3 av 10 relationen som ytlig och lika många är nöjda med den kontakt de har i dag.
Det är knappast ett uttryck för ointresse. Drygt 6 av 10 har bott i sin nuvarande bostad i högst fem år. Gemenskapen finns alltså inte alltid där från början, den växer fram med tiden.
När grannskapet blir hemma
Bland äldre ser bilden annorlunda ut. Många har bott länge i samma område och hunnit bygga upp relationer som blivit en naturlig del av vardagen.
Drygt 8 av 10 har en god relation till sina grannar, nästan 7 av 10 är nöjda med kontakten de har i dag och drygt 6 av 10 har blivit vän med en granne även utanför boendet. För många är grannskapet en av de främsta anledningarna till att de trivs där de bor.
Grannrelationer växer sällan fram över en natt. De byggs genom återkommande möten, gemensamma erfarenheter och en känsla av kontinuitet.
Vardagen skapar gemenskap
Det är lätt att tänka att gemenskap kräver stora initiativ. Men årets undersökning visar att det oftast är de små mötena som betyder mest. Att hälsa på varandra, småprata i trapphuset eller hjälpa till med en vardaglig tjänst kan vara avgörande för hur ett område upplevs.
Samtidigt finns en tydlig vilja att göra mer. 3 av 4 svenskar uppger att de skulle kunna tänka sig att engagera sig mer i sitt grannskap om det är enkelt att delta. Intresset för gemenskap finns alltså redan där, utmaningen handlar snarare om att skapa naturliga tillfällen där människor kan mötas.
Det pekar mot en tydlig utveckling. I takt med att bostäder blir allt mer lika varandra får grannskapet en större betydelse. Det är inte bara bostaden som avgör hur attraktivt ett boende upplevs, utan också människorna som får platsen att kännas som hemma.
