Ni stannar bilen och kliver ut. Dörrarna slår igen med ett dovt klick, och det enda som hörs efteråt är vinden över fälten. Ni står där en stund, bara tittar. Marken under fötterna är torr, lite frasig. Ett gammalt hus lutar sig trött mot vinden i ena kanten, som en påminnelse om att allt har sin tid. Och att något nytt nu får ta vid.
Ni har pratat länge om det. Att bygga själva. Göra det på riktigt. Inte för stort, inte för flashigt – bara ert. Och nu känns det som om platsen hittat er, snarare än tvärtom.
Här ute är det tyst på ett annat sätt. Inget trafikbrus i fjärran, bara ett svagt sorl från naturen omkring. Ni vet att sjön ligger där borta, inte långt – kanske en promenad på kvällen, kanske ett dopp i juli. Härifrån ser man den inte, men man känner ändå att den är nära.
Tomten ligger på en liten höjd. Det ger utsikt över åkrarna och ett skönt avstånd till omvärlden. Ni drömmer om kvällar på altanen, ett kök med stora fönster mot solen och kanske en kamin för kalla vintermorgnar. El, fiber och VA är redan draget till gränsen. Grunden finns. Ramarna. Nu är det bara livet – och huset – som ska fyllas i.
Och när ni sätter er på den gamla stentrappan och delar en termoskaffe, hinner någon av er viska:
Det känns rätt, det här.
Sunnersberg Nysäter 2 – en plats att börja på.
